Direktlänk till inlägg 28 juli 2013
Man är ju bra charmig nu alltså.
Avslag. Det behövs ingen närmare presentation av vad jag känner över det.
Fortfarande stor mage, kan jämföras med magstorleken i vecka v.25
Vätskan i vader och fötter gör att man känner sig som heffaklumpen.
Stora bomber till bröst som är sprängfyllda och läcker mängder. Därmed liktar jag ju surmjölk också, tack vare den här vidriga värmen.
Ett stort läkande operationssår efter snittet som inte är speciellt... Bekvämt!
Eftervärkar ifrån helvetet.
Ja, charmiga Emilie. Det är jag det.
Idag blir det en tur till Lindex. Måste köpa en gördeltrosa för trosorna jag förtillfället klämmer ner den här lilla rumpan i skär in i snittet så därför har jag gått och dragit upp troskanten upp över magen ala mormor stil och det känns inte längre hållbart..
Med tanke på mitt tidigare inlägg så måste jag slänga av mig psykrocken, (och om ni undrar vad det är så är det min vita sjukhusrock som jag stal från bb) jag behöver verkligen en makeover kväll. Raka benen, tvätta håret med inpackning, måla naglarna...
Min sambo har jobbat med en kille som ser väldigt bra ut, vi kan kalla honom för Ken. Iallafall, när jag var nyförlöst med första sonen, för ungefär ett år sedan. Jadå, lika fet och risig som nu, putmage, stor rund rumpa, obefintligt med smink, håret...